Fonderskolan
för kunskap om fonder!

I fonderskolan får du möjlighet att lära dig om olika typer av fonder, samt hur du bäst investerar i fondandelar med målet att få ditt kapital att jobba för dig!

Välkommen till aktier24.se

Fonderskolan

Meningen med fonderskolan är att ge dig en ordentlig inblick i möjligheten att investera i tillgångar genom fonder. Här kan du lära dig om olika typer av fonder, samt vilka investeringsmöjligheter som du erbjuds. Slutligen kan du även certifiera dina kunskaper genom någon av våra tillväxtpartners. Lycka till med din lärandeprocess!

Investera i fonder - grundläggande kunskap

Sveriges första fonder startades redan 1958 med inspiration från finansmarknaden i USA, där fondsparande blev mycket populärt under 1940-talet. Det var bröderna Ragnar och Gösta Åhlén som låg bakom Sveriges första fonder.

Om fonder

Vad är fonder?

En fond eller rättare sagt en investeringsfond är en samling av en rad olika värdepapper som utgör en så kallad investeringsportfölj. Den ägs av många människor eller förtag tillsammans och dessa kallas för andelsägare.

Investeringsportföljen som vi betraktar som en fond kan bestå av olika typer av aktier eller räntebaserade värdepapper. Nedan listar vi dem olika typerna av fonder, för att sedan närmare förklara var och en. Men först tittar vi på begreppen fondförvaltare och fondavgift.

Fondförvaltare

Fondförvaltaren bär ansvaret för hur pengarna placeras i en fond. Fondförvaltaren har i uppdrag att köpa värdepapper för pengarna, och det är förvaltarens skicklighet som avgör hur bra avkastningen blir.

Fondavgift

Eftersom en fondförvaltare tar hand om fonden och köper och säljer värdepapper för fondens pengar, med målet att ge avkastning till fondens andelsägare, så tas det ut en avgift för detta. Avgiften kallas för fondavgift. I fondavgiften ingår vanligtvis förvaltning och distribution av fonden, administration, information och produktion av hel- och halvårsrapporter.

Typer av fonder

Det finns många olika typer av fonder, men de mest förekommande listar vi här:

Aktiefond
Räntefond
Blandfond
Indexfond
Fond-i-fond
Hedgefond
Etiska fond
Ideell fond
Garantifond

Aktiefonder

En aktiefond är en fond som investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument i börsnoterade bolag. Aktiefonder har många olika placeringsinriktningar och risknivåer.

Breda aktiefonder placerar inom flera olika branscher och marknader med motivet att sprida riskerna. Syftet med valet av strategi är att sprida risken genom att inte vara beroende av utvecklingen i en viss bransch eller ett geografiskt område. Både avgifter och risknivåer är i regel medelhöga.

Smala aktiefonder har en smal placeringsinriktning. Målet är att enbart köpa aktier i en viss bransch, exempelvis IT eller medicinsk utrustning, eller i ett visst geografiskt område som exempelvis USA eller Tyskland. På detta sätt vill man specialisera sig i sin analys av en avgränsad marknad och därmed göra placeringar där avkastningen förväntas bli hög. Både avgifter och risknivåer ligger i regel på en nivå som är högre än för en bred aktiefond.

Räntefonder

Räntefonder är ett samlingsbegrepp för fonder som placerar hela kapitalet i räntebärande värdepapper såsom obligationer och statsskuldväxlar. En obligation eller statsskuldväxel ges ut av till exempel staten, kommuner eller företag som ett sätt att låna pengar från allmänheten.

Det finns korta och långa räntefonder.

Korta räntefonder kallas även för penningmarknadsfonder. Fonden placerar enbart i räntebärande värdepapper med en återstående löptid som är mindre än ett år. Risken för värdeminskning och möjligheten till värdeökning är liten, därför påminner en kort räntefond om ett vanligt sparkonto i bank. Den lämpar sig för den som inte är särskilt riskbenägen, samt avgifter och risknivå är i regel låga.

Långa räntefonder kallas även för obligationsfonder och köper räntebärande värdepapper på obligationsmarknaden med återstående löptider på mer än ett år. Eftersom kursen på en lång räntefond kan svänga mer än i en kort räntefond är en den lämpad för ett mer långsiktigt sparande och högre riskbenägenhet. Både avgifter och risknivåer är i regel låga, dock något högre än för korta räntefonder.

Blandfonder

En blandfond har för avsikt att investera i både aktier och räntebärande värdepapper. Den exakta fördelningen mellan aktier och räntebärande värdepapper skiljer sig åt mellan olika blandfonder. Den framgår i regel av fondbestämmelserna och den informationsbroschyr som fondbolaget ger ut.

Flexibiliteten med en blandfond ligger i att förvaltaren kan styra fördelningen till de marknader där utvecklingen bedöms vara mest gynnsam, allteftersom förutsättningarna ändras på marknaden.

Risknivån ligger i regel på en nivå som är något lägre än för en ren aktiefond, dock något högre än för en räntefond. Således är en placering i en blandfond ett bra alternativ för den som vill ha högre avkastning än vad räntefonder ger men inte fullt ut accepterar riskerna som är förknippade med aktiefonder. Avgifterna kan variera mycket, helt beroende på fondförvaltarens krav.

Indexfonder

En indexfond är oftast en aktiefond vars mål är att utvecklas så nära ett index som möjligt och därmed följer den i sina placeringar. En indexfond har en lika stor andel i olika företags aktier som dessa aktier finns representerade i index. Utvecklingen av en indexfond följer därmed hur index utvecklas.

Eftersom indexfonder är passiva och inte behöver aktiv förvaltning kännetecknas dem i genomsnitt av låga avgifter.

Fond-i-fond

Fond i fond är en fond som placerar i andra fonder.

En fond i fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha.

Fondbolagen erbjuder olika fond i fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Hedgefonder

Hedge är ett engelskt ord som betyder skydda. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden är ofta en hedgefond en fond med hög risk. Anledningen till detta är att hedgefonder normalt är belånade och specialiserade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder och därmed kan även risken vara låg, mellan eller hög.

En hedgefond har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande papper till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av räntor och/eller valutor).

Hedgefonder använder sig oftare än vanliga fonder av exempelvis derivat med syfte att öka eller minska fondens risk. Några andra viktiga karaktärsdrag av hedgefonder är:

Belåning är också ett vanligt inslag.
Risknivån kan vara allt från väldigt låg till extremt hög.
Flertalet hedgefonder kräver stora minimiinsättningar av andelsägarna.
De flesta hedgefonder är endast öppna för handel vid vissa tidpunkter, vanligtvis den ”sista” varje månad.
Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Etiska fonder

I en etisk fond, som vanligtvis är en typ av aktiefond, påverkas valet av kapitalplaceringen av etiska bedömningar av företag som ska ingå i fonden. Man gör såklart även en traditionell finansiell analys av bolagen.

Positiva kriterier som påverkar valet kan exempelvis vara:

att företag tar särskild miljöhänsyn
att företag satsar extra mycket på hållbarhet
att företag tar stort ansvar för frågor som är viktiga för samhällsutvecklingen

Negativa kriterier som påverkar valet kan exempelvis vara:

att undvika placering i företag med engagemang i vapen-, tobak- eller alkoholindustrin.

Dessutom har branschorganisationen Fondbolagens Förening utarbetat riktlinjer för marknadsföring av etiska fonder. Av riktlinjer framgår bland annat vad som krävs för att en fond ska få kallas ”etisk”.

Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Ideella fonder

En ideell fond kan vara såväl en aktie-, bland- som räntefond.

Kännetecknande för en ideell fond är att fondens andelsägare avstår från en viss del av avkastningen eller förvaltningsavgiften, som i stället skänks till ett välgörande ändamål, exempelvis forskning eller idrottssatsningar.

I regel framgår det redan av namnet på fonden vilken verksamhet som den stödjer ekonomiskt. En ideell fond kan samtidigt vara en etisk fond men behöver inte vara det. Både avgifter och risknivåer är varierande och beror på fondens placeringsinriktning.

Garantifonder

Garantifonder kan ha mycket varierad konstruktion, dvs. kapitalet kan placeras i en blandning av ovanstående fondtyper.

Genomgående är att värdet på fondandelen aldrig tillåts sjunka under en viss på förhand angiven nivå. Priset för garantin är att värdeökningen på de underliggande värdepappren inte kommer andelsägarna tillgodo fullt ut.

Avgifterna är av ovanstående skäl i allmänhet höga.

Om att välja rätt fond

Hur väljer du en fond?

För att välja rätt fond är det är viktigt att du förstår vilken typ av fond du investerar i genom att förstå vilka värdepapper du får i fonden. För att hitta en fond som passar dig ska du ta hänsyn till flera faktorer. Några av de viktigaste är din spartidshorisont, fondens risknivå, avgifter, hållbarhetskrav du har och tidigare resultat.

Utgångspunkten i analysen vid valet av fonden är fondfaktablad som innehåller basfakta om produkten. Den ska du kontrollerar att den stämmer överens med den tid du tänkt spara, den risk du är bredd att ta, den avkastning du kan räkna med, med mera.

Information om fonder

Informationen om fonder hittar du i fondensfaktablad, informationsbroschyr och årsredovisning som det är lagkrav på, men även på fondförvaltarens hemsida. Utöver lagkrav på information kan olika branschorganisationer sätta egna krav på sina medlemmar vad de ska informera konsumenter om.

Fondfaktablad

Fondfaktabladet måste innehålla basfakta om fonden den informerar om. Faktabladen ska vara på högst två sidor och vara uppbyggda på samma sätt för alla fonder. Faktabladet ska innehålla information om:

fondens placeringsinriktning
risk-/avkastningsprofil
avgifter
historisk avkastning

Vill du som investerare ha mer information om fonden kan du läsa om det i fondförvaltarens informationsbroschyr och årsredovisning för fonden.

Informationsbroschyren

Informationsbroschyren ska innehålla tillräckligt med uppgifter för att du ska få en förståelse för risken med att investera i fonden. Du ska få uppgifter om fondbestämmelserna, det vill säga reglerna för fonden, som har bestämts av förvaltaren.

Du ska också kunna läsa om vilka tillgångsslag fonden får investera i och om olika derivatinstrument (optioner,terminer, warranter och swappar) får ingå i fonden, samt hur derivatinstrument kan påverka risken.

I informationsbroschyren ska det även framgå om fonden får låta andra aktörer genomföra vissa delar av arbetet med fonden, samt hur fondens ersättningspolicy ser ut. I den hittar du också information om fondens hållbarhetsarbete.

Årsredovisning

Alla aktiebolag, vissa handelsbolag samt ekonomiska föreningar ska enligt lag sammanställa sitt räkenskapsår i en årsredovisning. En årsredovisning ska vara överskådligt uppställd, ge en rättvisande bild av verksamhetens ställning och resultat, samt följa god redovisningssed.

Överskådligheten innebär att årsredovisningarna ska presenteras systematiskt, lättillgängligt och med stora möjligheter till överblick. Den rättvisande bilden av en verksamhets resultat och ställning ska tillsammans utgöras av verksamhetens balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse.

Eftersom en årsredovisning ger en rättvisande bild om verksamheten så förstår du varför det är viktig för dig som investerare att ta del utav den när du gör din analys inför din blivande investering.

Viktiga faktorer att ta hänsyn till

När du analyserar och utvärderar en fond är det bra att du jämför informationen från ovanstående med faktorer som listas här nedan.

Tidshorisont
Riskspridning
Jämföra fonder
Rating och ratingföretag
Aktivitetsgrad

Tidshorisont

Tidsfaktorn gällande försäljningen är många gånger avgörande för vilken typ av fond du ska välja, eftersom den kan motivera vilken typ av risk är klokt att välja.

Om försäljningen ligger nära i tiden, eller om fondandelarna måste ha ett visst minsta värde, kan det vara klokast att säkra det kapital du har snarare än att försöka öka andelarnas värde. Det kan då vara klokt att välja fonder med låg risk.

Ska försäljningen däremot göras långt i framtiden kan det vara motiverat med en högre risk. Det gör du med vetskap om att över en längre tidsperiod svänger de flesta marknader. Eventuella nedgångar kommer sannolikt att följas av uppgångar.

Riskspridning

Du kan sprida risken i ditt fondsparande genom att välja flera olika fonder att investera i. Du kan tänka att fonder exponeras mot olika marknader och på så sätt minskar riskbilden.

Du ska dock alltid tänka på risken i de enskilda fonder också och vilken risk du själv är villig att ta när det gäller dina pengar.

Riskspridning kan såklart hjälpa dig att jämna ut risker över tiden men är ingen garanti för att undvika förluster.

Jämföra fonder

Ett sätt att utvärdera en fond är att titta på aktivitetsgraden och hur en fond har avkastat mot sitt jämförelseindex. Ett annat enkelt sätt att jämföra en fond är att själv välja ett index att jämföra fonden mot. Det är dock viktigt att jämförelsen görs med ett relevant index, alltså med ett index som överensstämmer med fondens placeringsinriktning.

Ett sätt att jämföra en fond är att se hur väl fonden har presterat tidigare år, gärna över en femårsperiod eller längre. Ett annat sätt att jämföra olika fonder är att titta på deras rating. Rating är ett slags betyg på fonder som normalt bygger på fondernas tidigare avkastning men kan mäta andra faktorer.

Fondens tidigare uppnådda resultat är ingen garanti för fondens framtida resultat. För att minska risken för sämre resultat kan du kontrollera om fonden har samma ansvarige förvaltare som då den presterade bra.

Rating och ratingföretag

Flera specialiserade företag, som Morningstar och Privata Affärer, utvärderar löpande fonder genom så kallad rating. Fonderna betygssätts utifrån olika kriterier, framför allt historisk avkastning och risk. Det förekommer även rating där förutsättningar för framtida utveckling vägs in i betygen.

Om samma fond har fått högt betyg i flera olika ratingsystem betyder det egentligen bara att fonden hittills har lyckats få bra avkastning utifrån fondens placeringsinriktning och risk.

Aktivitetsgrad

Syftet med kravet på redovisning av aktivitet är att du till exempel ska kunna avgöra om en högre förvaltningsavgift är motiverad och om en fond faktiskt är aktivt förvaltad. En aktivt förvaltad fond ska försöka slå det index den jämförs med.

Eftersom alla fonder måste visa hur aktivt förvaltad fonden är blir det enklare för dig att jämföra olika fonder med varandra och du kan fatta mer informerade beslut. Informationen om aktivitetsgrad ska finnas tillgänglig på förvaltarens hemsida, i fondens informationsbroschyr och i årsredovisningen.

Man mäter aktivitetsgrad med ett nyckeltal som kallas ”aktiv risk”. Aktiv risk ska visa hur stor skillnad det är i avkastning mellan fondens resultat och ett det valda jämförelseindexet.

Om fonden betecknas som aktivt förvaltad kan du förvänta dig att den ska prestera bättre än det index förvaltaren valt att jämföra den mot. Om fonden inte presterar bättre utan följer sitt jämförelseindex, kan fonden vara en så kallad ”dold indexfond”.

För att det ska gå att mäta hur aktiv fondförvaltaren är måste förvaltaren först välja ett index som är relevant för fondens inriktning. Fondförvaltaren ska förklara varför det är relevant att jämföra fonden mot det valda indexet.

Fondsparande i Sverige

Omkring 5,5 miljoner svenskar månadssparar i olika fonder, men även premiepension, tjänstepension och stora delar av det privata pensionssparandet placeras i fonder. Enligt Fondbolagens Förening har dessutom sex av tio svenska barn ett fondsparande. Den totala fondförmögenheten i svenskregistrerade fonder värderades till 5 572 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet 2022.

Regler

Den svenska fondverksamheten finns reglerad främst i lag (2004:46) om värdepappersfonder. Lagstiftningen i Sverige bygger till största delen på EU:s UCITS-direktiv.

I lagstiftningen skiljs mellan värdepappersfonder samt alternativa investeringsfonder. Värdepappersfonder kan förenklat sägas motsvara vanliga aktiefonder/räntefonder, medan alternativa investeringsfonder har friare placeringsregler som exempelvis hedgefonder.

Fondverksamhet i Sverige styrs av lagar, Finansinspektionens föreskrifter och branschens egna riktlinjer. Det är ett omfattande regelverk som fondbolagen ska följa. Det är Finansinspektionen som ger tillstånd till svenska aktiebolag att driva fondverksamhet.

Själva fonden kan inte gå i konkurs, utan den övertas i händelse av fondbolagets konkurs av en annan fondförvaltare. Om sådan saknas betalas fondens förmögenhet ut till andelsägarna. Detta skydd ersätter den så kallade insättningsgarantin som finns för andra sparformer.

Historia

1958 Bröderna Ragnar och Gösta Åhlén, arvtagare till postorderfirman Åhlén & Holm och varuhuskedjan Tempo, bildade stiftelsen Aktietjänst med syftet att främja aktiesparandet i Sverige. I maj 1958 startade stiftelsen tre fonder under namnet Koncentra. En av dessa var en så kallad öppen fond, vilket innebar att den var öppen för löpande insättningar och uttag och motsvarade dagens investeringsfonder.

1964 lanserades en tjänst där man varje månad kunde få sig tillsänt en eller flera andelar mot postförskott.

1967 introducerades ett så kallat månadskonto, där insättningar på jämna belopp mellan 50 och 500 kronor kunde göras för inköp av fondandelar.

1978 Dåvarande finansministern Gösta Bohman introducerade skattesparandet och skattefonder i syfte att stimulera hushållens sparande. Varje sparad krona var avdragsgill till 30 procent mot inkomstskatten (från början 20 procent). Dessutom var avkastningen skattefri under den tid man sparade samt ytterligare fem år. Mellan åren 1979 till 1982 ökade antalet fondsparare från 75 500 till 425 000.

1984 Allemansspar lanserades i april i vilket fonder var ett valalternativ, nämligen allemansfonder. Med allemanssparandet slog fonderna igenom på allvar bland svenska sparare och nya grupper började fondspara.

1991 Skatt infördes på avkastningen av allemanssparandet, men var fortfarande skattesubventionerat.

1997 Allemanssparandet miste sin skattesubvention helt.

1998 Lagen om allemanssparandet upphörde och allemansfonderna omfattades fortfarande av samma regler som gällde för andra fonder.

2000 Premiepensionssystemet infördes, som innebär att en mindre del av den allmänna pensionen kan placeras i fonder.

2012 Investeringssparkontot (ISK) införs, vilket innebär att en mindre schablonskatt tas ut årligen mot att placeringar i aktier och fonder inte i övrigt beskattas, dvs kapitalvinster och utdelningar på aktierna blev skattefria.

2022 Den totala fondförmögenheten i svenskregistrerade fonder värderades till 5 572 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet 2022.

Investera i fonder - om handel med fonder

Handel i fonder sker alltid till okänd kurs och priset på dina andelar bestäms normalt en gång per dag, till skillnad från aktier som handlas till en viss kurs i realtid.

Hur går handel med fonder till?

Handla med fonder

Handel med fonder går till som så att när du investerar i en fond så köper du andelar i fonden, medans du säljer andelar när du tar ut pengar ur fonden. Handel i fonder sker alltid till okänd kurs och priset på dina andelar bestäms normalt en gång per dag. Jämför detta med aktier som handlas till en viss kurs i realtid.

Mer om att köpa fondandelar

Vanligtvis kan du köpa fondandelar via en bank eller ett finansiellinstitut. Utbudet hos en aktör kan vara begränsat och du kan bli tvungen att söka dig till en ny. I sådan situation ska du alltid först se till att aktören har ett korrekt tillstånd av Finansinspektionen.

Vid köp av fondandelar omvandlas pengar till andelar i fonden. Hur många andelar du får beror på andelskursen som sätts vid en vald bryttidpunkt för varje fond. Bryttidpunkten är en viss tid på dagen då fondbolaget senast måste ha fått in en köp- och säljorder för att kunna genomföra dem samma dag.

Köp som sker före bryttidpunkten får den andelskurs som fastställs vid bryttidpunkten samma dag, medans köp som sker efter bryttidpunkten får den kurs som fastställs vid nästa handelsdags bryttidpunkt.

Du betalar för andelar du köpt samtidigt som ordern läggs. Bokföringen av fondandelarna sker dock inte förrän kursen fastställts och det antal andelar du ska ha har räknats fram. Det kan därför ta några dagar innan du ser andelarna på ditt konto även om värdet bestäms tidigare.

Mer om att sälja fondandelar

Vid försäljning av fondandelar omvandlas fondandelar till pengar. I regel är försäljningslikviden (pengarna) tillgänglig på ditt konto efter tre bankdagar, men vissa fondbolag tar betydligt längre tid på sig. Hur lång tid det tar att genomföra affären framgår i fondbestämmelserna.

Försäljning som sker före bryttidpunkten får den kurs som fastställs vid bryttidpunkten. Försäljning som sker efter bryttidpunkten får den kurs som fastställs vid nästa handelsdags bryttid. Värdet på dina andelar sätts därför normalt tidigare än dagen du får likviden utbetald på.

Hur snabbt en fondaffär går igenom varierar mellan olika förvaltare, normalt skickas din order i väg till fondbolaget samma dag men det förekommer att det tar ytterligare 1-2 dagar innan affären går igenom. När fondbolaget bekräftat affären registreras den i din depå.

För de flesta svenska fondbolag tar detta upp till två dagar. En del svenska men framförallt utländska fondbolag kan dock ta betydligt längre tid på sig att genomföra affären.

Fondavgifter

Fondbolaget tar normalt ut en avgift av dig för att administrera och förvalta fonden. Hur stora och hur många avgifter du kommer få betala beror på vilken fond du väljer då det skiljer sig åt mellan olika fonder. Storleken kan bland annat bero på fondbolagets kostnader, fondens placeringsinriktning och hur aktiv förvaltningen är.

Vilka avgifter som tas ut hittar du i fondbestämmelserna och i faktabladet för en fond.

Förvaltningsavgifter

Fondbolagen tar ut en förvaltningsavgift som anges som en årlig procentuell avgift på det förvaltade kapitalet. Förvaltningsavgiften ska vanligtvis täcka kostnader för förvaltning, analysverksamhet, kundservice, administration och information till andelsägarna samt avgifter till förvaringsinstitutet.

Uppgift om förvaltningsavgift ska bland annat finnas i fondens faktablad.

Det finns inga lagregler om nivån på förvaltningsavgiften utan prissättningen är fri och varierar mellan olika fonder och fondbolag. Generellt kan sägas att det är dyrare med aktiefonder än med räntefonder, dyrare med aktivt förvaltade fonder än med indexfonder. Även för fonder med lika placeringsinriktning kan prisskillnaderna vara stora.

Det är därför alltid bra att jämföra avgiften och titta särskilt på aktivitetsgraden innan du väljer att investera i en fond.

Fondskatt

En fondskatt som infördes den 1 januari 2012 innebär att fondspararen själv, i stället för som tidigare fonden, ska betala skatt på fondinnehavet. Skatten beräknas på värdet av dina fondandelar i början av året.

Det betyder att om du exempelvis har fondandelar värda 100 000 kr så ska 0,4% av beloppet tas upp som inkomst av kapital i deklarationen, vilket blir 400 kr. På dessa 400 kr betalar du 30% i skatt. I detta exempel blir skatten alltså 120 kr. Det motsvarar en beskattning på 0,12 procent på fondandelarnas värde.

Du måste själv betala in skatten, som i de flesta fall har räknats ut av fondbolaget och kommer att finnas förtryckt på deklarationsblanketten. Skatten tas inte ut om du har dina fondandelar på ett investeringssparkonto (ISK).

Certifiera dina kunskaper och börja handla

Nu när du har fått lära dig mer om hur fonder fungerar är det dags att börja certifiera dina kunskaper med riktig handel. Innan du börjar med dina investeringar rekommenderar vi att du registrerar ett konto och bekantar dig med plattformen innan du börjar investera.

Registreringen är kostnadsfri och du kan registrera dig på samtliga investeringsplattformar om du så önskar, därmed maximera fördelarna med respektive erbjudande.

Avanza

Nordnet

Money never sleeps, make it work for you!

Vill Du investera i andra finansiella tillgångar?

Våra tillväxtpartners är investeringsplattformar där du som investerare kan tillämpa din finansiell kunskap. Där får du möjligheten att göra smarta och säkra investeringar som kan leda till att du blir rik eller rikare! Gör du dåliga investeringar kan de leda till förlust, därför är det viktigt att du har bra finansiell kunskap!

Du kan investera i aktier, kryptovalutor, fastighetsprojekt, krediter eller ta del av en automatisk spartjänst.

Ta mig till tillväxtpartners

Fonderskolan för kunskap om fonder!